Die Hard 4.0

Vad härligt det är att se på film, när man sitter på helspänn hela tiden, och bara väntar på varje vändning. Allvarligt talat, jag måste nog lägga en spoiler varning här, för om du liksom jag inte såg den eller har sett den, och inte vill veta hur det går... Äh vem försöker jag lura. Såklart du vet hur det går, det är det som är den stora, efterhängsna och luggslitna apan på Die Hard-seriens, om inte på hela Hollywoods axlar.

Jag tyckte om Die Hard 1, så långt ska man vara med. Willis är en seglivad och smart/livsfarlig snut som släpar sig blodig genom alla faror som slängs mot honom, allt i ett stängt hus medans han håller en stadig dialog med den vapenrädde tjockpolisen utanför. Mycket bra film. Jag har inte sett de andra Die Hard filmerna men jag antar att det ballade ur någonstans på vägen, för det är inte många ögonblick där jag bryr mig om att sympatisera med det rekvisita stycke som Bruce Willis spelar i Die Hard 4.0. Vi får några korta, absurda monologer om hur ensamt och otaksamt det är att vara en hjälten som räddar dagen. Det verkar som våran biljardbollsvän har fått standard "avdankad Polis med nästan vuxen dotter" ödet. Han kommer givetvis inte överens med sin dotter (bonuspoäng till både döttrar och fäder i publiken! Manusförfattar-high-five!) och hon blir givetvis kidnappad. Detta undgår mitt förstånd. Hur förvandlades den uppkäftiga glasfots-apan till en sleten gammal monchichi? Det undgår mitt förstånd.

Låt mig också placera några ord om alla hackers i filmen. Ja, det är ett par med i filmen. Det här är viktigt: Man kan inte vara begåvad med datorer, och normal. Man måste, jag upprepar, MÅSTE vara besatt med Star Wars om man är en datanörd. Dessutom ska man bo i sin mammas källare. Alltså allvarligt talat, nu är vi här igen. Det första vi får se när vi kommer hem till Mr. Snäll Hacker är att han sammlar på figurer. SJÄLVKLART. Senare pratas det om en större nörd, med smeknamnet Warlock, han har givetvis ännu mer Star Wars saker i sitt kyffe. Vid flera tillfällen får vi se att dessa människor spelar Gears of War, för de oinvigda: ett tv-spel. För att vara en film där huvudtjuven är digital terrorism är alla dataexperter kanske ovanligt stereotypa, men å andra sidan är ingenting utanför ramen av en stereotyp i det här skrället till film.

Så vad var budskapet i filmen? Jag har inte en aning. Antingen var det något om att det bara är en i mängden som kan vara hjälte, eller så var det att alla problem kan skjutas ihjäl bara man vrålar tillräkligt mycket.

Föresten, EN scen var ganska bra, men den kan du säkert se på youtube.